Let the fantasies begin..

Som regn, som snö, som en grå höstmorgon,
här står jag, drar för gardinerna för att kunna se,
någon annan som är vaken? eller har dem gått och lagt sig?

Film efter film, för att glömma bort det verkliga,
det tomma, den ensamma lägenheten,
tv:n är igång för att få känna tryggheten,
en fantasi om att där, i det rummet sitter någon och ser på tv:n.

Min datorskärm lyser, förblindar mig, jag fastnar,
där, där är mina kompisar, här är jag fast, vid min datorskärm.

Kokar kaffe, dricker mig trött,
natten börjar närma sig, den ångestfyllda natten,
då alla tankar dyker upp.

En ny morgon, en ny dag,
en ny dag att förstöra, att slösa bort.

Hur ska man kunna värdesätta en dag,
när man inte har någon att värdesätta den på?